Det har ju varit ett hiskeligt tjat om meloner här i bloggen om än i strumpform och här kommer ett melonrelaterat inlägg till.
Idag utlovas ännu en dag med fint väder, varmt och gott även om man kan känna att luften ändrat karaktär jämfört med för ett par veckor sedan, då stod luften still och liksom darrade av värme nu känns den friskare, som att det på något sätt blivit högre till tak. Hmm, gick det där att begripa? Vilken tur iallafall att vi har så fint väder idag för det här inlägget hade inte känts lika relevant om det regnat och varit +10.
Igår kom jag på en i mitt huvud helt briljant idé. Den mynnar ur det faktum att istärningslådan spruckit efter sommaren hårda påfrestningar i kombination med att både vattenmelon och honungsmelon låg och tog upp en massa plats i kylskåpet. Borde man inte kunna göra istärningar av vattenmelon? Det är ju nästan bara vatten i dem. Jag blev såklart tvungen att prova. Jag tärnade upp en del av vattenmelonen och lade på en bricka täckt med bakplåtspapper och så in i frysen.
Det känns ju lite lyxigare med meloniskuber i vattnet till pastaresterna från dagen innan. De gav inte någon smak i vattnet till en början men det doftade melon. Mmm…
Som en bonus så hade man en liten efterrätt längst ner i glaset när maten var uppäten och vattnet uppdrucket. Hihi.
Som jag skev igår så lever vi i ett överflöd av gurka i hushållet. Gurka är en svår grönsak att ha mycket av. Man kan inte frysa in den för att ha till senare, inte koka ihop en sås att ha som bas i olika maträtter som man kan med tomat, inte heller går den att torka. Gurka är väldigt mycket här och nu. Det man kan göra med gurka förutom att ja i en grönsallad är att lägga den längst upp på en limpmacka med ost och det är förstås inte det sämsta. Det finns dock gränser för hur mycket limpmacka man orkar äta så då får man börja använda sin fantasi och Google.
Förra året var gurkskörden också god men inte i närheten av årets. Då tyckte jag att bostongurka lät som en bra idé. I två timmar satt jag och skar gurka i små små små kuber. Det blev en lite burk mycket välsmakande bostongurka. En riktig skatt för de som konsumerar mycket bostongurka, det gör inte vi. Fortfarande står den lilla burken i kylskåpet med halva innehållet kvar. Så nej, någon sådan finfördelning av gurka kommer inte att ske i år.
Som sagt, jag frågade Google och hittade ett recept som kändes lite nytt och innovativt, gratinerad gurka. Ingredienser inhandlades och receptet var ju så löjligt enkelt så självförtroendet var på topp även hos en köksidiot.
Alltså nej. Gratinerad gurka var inget som kommer att serveras fler gånger i det här hushållet. Delar av hushållet ville inte ens testa. Ugnsvarm gurka var inte jättekul.
Något som jag också odlingslyckats med i år, om än helt oavsiktligt, är krondill. Jag hann helt enkelt inte skörda dillen i tid innan den gick i blom. Ibland blir fel rätt för nu ska dillkronorna få ge smak åt inlagd gurka, massor med inlagd gurka. Och den ska ätas hela vintern på knäckemacka med leverpastej. Omväxling förnöjer.
Jag tar gärna emot gurktips om du råkar sitta på ett höjdarrecept.
Helgen har bjudit på både roligheter och besvikelser. Roligheterna bestod i ett bröllop på lördagseftermiddagen. Det känns alltid fint och speciellt att få delta vid en så viktig dag för två människor. Förutom de pyssel som blivit klart och som jag redan skrivit om här, dvs melonstrumporna och klänningen som blev kjol och gick på bröllop så har jag under helgen stickat vidare på de knasgröna mameluckerna som jag började med vid poolen på Menorca. Nu är det bara ena benet kvar. Det ska bli spännande att prova dem och se hur de passar (och hur mycket de sticks).
Igår var vi en sväng till stugan. Jag blev alldeles chockad när jag klev ur bilen och såg hur mina högt älskade odlingar såg ut. Det såg ut som att en tornado gått genom hela rasket. Allt som var högre än ett salladsblad låg ner i en enda röra. Jag blev helt bedrövad och försökte rädda det som gick. Så mycket fixande och vattenbärande som bara gått till spillo. Svärmorfar kom förbi och berättade att det hade stormat och haglar under torsdagskvällen. Jag tog medvetet inga bilder på eländet för jag vill inte ha några sådana minnen av det. Efter att ha pinnat upp solrosor och sockerärter mm tog jag upp potatisen ur en av potatispallkragarna där blasten helt lagt sig ner och dött.
Det blev en liten påse små potatisar som kommer att ätas med andakt.
Även jordgubbslandet bjöd på ren bedrövelse. Något litet djur hade kalasat på mer än hälften av de mogna jordgubbarna och tagit en liten tugga på varje gubbe. Lite egoistiskt gjort om du frågar mig. Gurkorna gör iallafall ingen besviken. Växthuset spottar i princip ur sig gröna fina gurkor på löpande band. I onsdags skördade vi sju och igår fick vi med oss åtta nya hem. Jag får helt enkelt glädjas åt en fantastisk gurksommar och glömma bort det andra eländet.
Nu har en ny vecka startat och jag ska äntligen få komma igång med den kurs som jag ska läsa på distans via vuxenutbildningen. Den heter Digitalt skapande och jag ska minsann lära mig allt om Photoshop.
Igår var vi bjudna på bröllop och som av en händelse slog inspirationen till och jag bestämde mig för att sy något nytt till högtiden. Eftersom jag är en person känd för att alltid ha en otroligt god framförhållning (eller inte) så började jag sy redan igår morse. Tyvärr måste jag säga att jag hamnade i ett väldigt flow med sömnaden så jag glömde bort att fota arbetsprocessen men jag ska försöka förklara så gott det går iallafall.
Klänningen köpte jag på Röda korset i våras för 80 kronor. Jag var inte så förtjust i modellen men tyget var fint.
Akvarelliga rosor och brodyr, somrigare än så blir det inte.
Jag började med att klippa loss kjol och underkjol från livet. Nederdelen av dragkedjan gick att fortsätta använda så den fick sitta kvar. Av livet klippte jag en bred linning som jag fodrade med ett gammalt lakan. Linningen fram klipptes ungefär 5 cm längre för knappslå. Sedan var det dags för rynktrådsbonanza. Kjol och underkjol rynkades och rynkorna fördelades jämnt runt linningen. Sedan syddes hela rasket ihop med ytterdelen av linningen, fodret viktes över och syddes fast med en stickning för att dölja de råa kanterna på kjoldelarna.
Sist syddes knapphål och knappar. Knapphål är verkligen min akilleshäl när det kommer till sömnad, tror aldrig jag har lyckas på första försöket utan problem, så inte heller den här gången men jag valde sömnadsglädje före perfektion för att inte förstöra hela dagen. Jag valde två stora vita vintageknappar från knapplådan.
Kart! Något med vinkeln och storleken på melonen gör att mina fötter ser helt enorma ut.
Strumporna är stickade i Schachenmayrs Regia cotton, Tutti frutti color. Ett tunt och mjukt sockgarn i bomull. Ett nystan kostar 119 kronor och räcker till ett par strumpor. Rekommendationen är att man ska använda stickor 2,5 mm men jag stickar så löst så jag körde med 2 mm och stickade dem dessutom i en storlek mindre. De sitter perfekt och är så mjuka. Garnet köpte jag på favoritgarnaffär, Glittra i Boden. Oskar tycker att jag ställer nog så höga krav på personalens bemötande i just garnaffärer och personalen på Glittra har aldrig gjort mig besviken, de är alltid lika trevliga. De har ett enormt sortiment av garner och som bonus kombineras detta med att de säljer hundmat och hundtillbehör samt att de driver hundfrisering. Det bästa av två världar, mina garnlangare är också Gunvor-hunds frisörer.
Jag stickade mina strumpor efter mönstret Blommor och bin med resårhäl men utan mönsterpartiet på skaftet förstås. Så här i efterhand kan jag konstatera att jag kunde ha gjort skaften lite längre, garnet hade räckt till det.
I dagens inspirationsinlägg flyttar vi in från trädgården till symaskinen eller så flyttar vi ut symaskinen i trädgården. Att sitta ute och sy är härligt!
Jobbstart närmar sig så sakteliga och det börjar bli dags att kanske förnya garderoben. Det enklaste du kan sy själv är en rak kjol i trikåtyg. Ett bra nybörjarprojekt.
Även om modellen är enkel så går den att variera hur mycket som helst genom att använda olika mönstrade tyger eller dekorera med band och applikationer. Bara fantasin sätter gränser.
Mina favorittyger i nätbutikerna just nu är det här:
E4 Norr heter det här tyget. Mönstret är producerat av kreativa lulebon Lisen som driver Liliart.Rosa huset har så mycket att välja på. Eftersom det är hjortrontider och hjortron är bästa bäret så blev jag extra förtjust i Hilda på vit botten.
Som sambo till en bagare sedan 24 år tillbaka kan man inte vara annat än ett fikaproffs eller kanske proffsfikare. Tyget Kalas stor från Lilofant var länge med i matchen om att bli årets skolavslutningskjol, kanske får det bli en skolstartskjol istället.Ett tyg med lite lugnare mönster är det här med retroblomma på marinblå botten från Stoff &Stil.Ta med dig sommarens blomsterfägring in i hösten med tyget Trollslända som du hittar hos Ohlssons tyger.JNY:s jersey med denimlook är ju jättesmart. Den ser ut som jeanstyg men är mjuk och stretchig trikå. Sy en enkel kjol som går att matcha till allt eller dekorera med fina band och applikationer.
Låt nu helgens pysselprojekt bli en enkel kjol. Jag tror nog att jag ska göra det jag också. Känslan att klä sig i något man gjort själv är obetalbar.
Trevlig helg!
/Maria
Edit:
Fick nu under kvällen tillåtelse av Hjärta Hertzman att låna bild från deras webbutik och då måste jag ju bara visa ett helt underbart tyg, Kurbits. Jag har en meter liggande i pysselrummet och jag kan inte bestämma mig för om det ska bli en kjol eller klänning. När jag tror att jag bestämt mig så ändrar jag mig fram och och tillbaka, fram och tillbaka.
Tyget kurbits matchar mina svarta kurbitsmålade jobbträskor perfekt.
Juli gick fort men det känns ändå som att det gått en hel evighet sedan midsommar. Vi i vår lilla familj har hunnit med mycket tillsammans. Vi har varit till Menorca, varit i stugan och nu i slutet på månaden hemma. Jag har hunnit med mycket pyssel men inte i närheten av vad jag skulle vilja hinna, som vanligt med andra ord. Och jag har kommit igång med bloggandet igen. Det har varit varmt, nästan lite för mycket av det goda.
1.Daglilja. 2.Blomsterböna. 3.Pion. 4.Ruccola. 6.Knorr på gurkplanta. 8. Tomatblomma. bild 5,7 och 9 är sommarblommor från en påse blandade fröer.
Inte på de fyra tidigare somrar som vi haft stugan har jag varit med om sådan växtkraft som i år. Solen har verkligen gjort ett bra jobb i vår stugträdgård även om jag fått kämpa för att hålla jämna steg med vattenkannan. Jag njuter verkligen av varje liten växt och älskar att se utvecklingen från dag till dag.
Bilder från vår resa till Menorca. Ett inlägg om resan kommer så småningom.
Nu hoppas jag att Augusti bjuder på många tillfällen till ännu mer avslappning och uppladdning inför hösten, skratt och tid till pyssel. Att vi får fina dagar där luften är hög och klar men inte kall och att det regnar lagom mycket.
Nu när vi är hemma i radhuset igen hittar jag en hel del saker som jag skulle vilja fixa med ute i vår lilla radhusträdgård. Och när jag skriver lilla så menar jag verkligen lilla med stort L. På husets framsida har vi en boda, en stenlagd gång och en liten altan som det alltid är skugga på och där allehanda bråte hamnar tillsammans med cyklarna. Inte en jättemysig plats precis men är det skugga man vill ha så är det dit man får gå för baksidan är raka motsatsen, där steker solen precis hela dagen. På baksidan har vi en liten altan och en liten gräsmatta som rymmer yviga buskar, stora perenner och ett par odlingslådor. Allt eftersom sommaren går blir gräsmattan allt mindre när buskarna och perennerna växer sig större, praktiskt för den som klipper gräsmatten med andra ord. Ingen trädgård är dock för liten för att fixas med och göra det bästa av och ambitioner och goda idéer saknas inte här heller.
Här kommer ett några förbättringar som jag verkligen vill ta tag i NU:
Måla utemöblerna
Vi köpte utemöbler (bord + 6 stolar) i trä med en ljusbrun bets(?) på loppis förra sommaren för sammanlagt 450 kronor. Tanken har hela tiden varit att måla dem och färgen vi lyckades enas om var den pigga sommarfärgen svart. Färgen är sedan länge inköpt, nu väntar vi bara på att någon av oss ska få den rätta inspirationen att pensla på den, det är ju rätt mycket pinnar och skrymslen att komma åt, tålamodskrävande pill. Vore det ändå inte lite roligare att måla om man fick gå lös med flera olika färger? Så här:
Litet växthus av återvunnet material
När vi köpte stugan 2013 bestämde jag att det var slutodlat på den lilla radhustomten. Det skulle vara lättskött och underhållsfritt (så underhållsfri en gräsmatta nu kan vara) men jag hann bara plocka bort pallkragarna innan jag började sakna att kunna gå ut och plocka sallad till frukostmackan ur egen odling även på hemmaplan. I våras köpte jag så nya pallkragar att odla i och började klura på ett växthus.
En riktig blomstertrappa full med blommande pelargoner vore ju något att pynta altanen med. Vi köpte en blomtrappa på rea på Ikea för ett par år sedan, den är fin och praktisk men nog så fjesig.
Piedestal SOCKER från IKEA
Jag vill ha en stor, rejäl som rymmer många blommor och efter lite googlande hittade jag den perfekta. Konstruktionen är helt genialisk i all sin enkelhet. Den är byggd av vangstycken som man har som stomme när man bygger trappor så man kan lätt bygga den i precis de mått och antal våningar man önskar. Klicka in på den här bloggen och kika. Där hittar du både inspirerande bilder och instruktioner.
Staket
Väder och vind och inte minst snön har gått hårt åt våra skärmar och staket och de ser allt annat än pigga ut. Nya skärmar och staket skulle kosta över 5000 kronor om man köper dem färdiga. Kan man tänka sig att bygg dem själv halverar man priset.
Längst ut mot bilvägen som går bakom vårt hus har vi en massiv rönnhäck. Den ger fint skydd mot insyn och skön skugga varma sommardagar. Jag tänker att det skulle passa fint med en liten bänk av något slag där solskygga jag kan sitta och må fina sommardagar.
En klassiskt snirklig bänk är ju aldrig fel men jag gillar ju att fixa saker själv så jag är lite sugen på en diy-variant av snirklig bänk något i stil med den här.
Vill först uppmana dig som läser att ta det här inlägget med en nypa salt. Jag är inte så här kokko egentligen. Eller så är det precis det jag är…
Jag skröt på Instagram när vi var på Menorca att jag visste svaret på denna existentiella fråga. Svaret är tre. Nu ska jag redovisa hur jag kom fram till denna siffra.
Planen var att jag bara skulle ha med mig en stickning vilken ju oftast är det maximala antalet för vilken normal charterresande människa som helst. Valet föll på ett sedan länge planerat projekt nämligen yllemamelucker efter beskrivning av Majas manufaktur. Egenfärgat garn var klart sedan i vintras så det var bara att sätta igång. Dessvärre föll hela planen på en liten detalj, jag fick inte tag på en rundsticka i plast i rätt storlek. Anledningen till att den skulle vara av plast är att jag är hysteriskt flygrädd och då är ju en stickningen fin vän att hålla i handen men vanliga sticknålar kan fastna i säkerhetskontrollen så plast är att föredra för säkerhets skull. Bara att tänka om. Jag hade ju en annan inte ännu påbörjad stickning på vänt och till den hade jag passande stickor i plast. Men. Garnet till det projektet är vitaste vitt och alldeles fluffigt, såg för mitt inre hur halva stranden skulle fastna i luddet, för strandstickning är ju en självklarhet. Okej, det får bli två stickningar, en för flygresorna och en för strand- och poolstickning. Men så var de ju de där melonstrumporna som var nästan klara. Det var dock för lite stickning kvar för att det skulle räcka för en hel vecka. Dessutom känner jag mig själv och min oförmåga att få saker färdiga, om jag inte gör klart dem på en gång så blir de liggande till ett annat år. Så då måste ju de också följa med såklart. Plats fanns det ju gott om i min resväska. Så summa sumarum, det blev tre stickningar. Melonsockorna blev klara och jag hann ganska mycket på mameluckerna. Det vita fluffet blev det inte så mycket stickat på, ibland är det ganska trångt på flygplan och man bör ju visa viss hänsyn till sina medpassagerare, speciellt när man inte känner varandra.
Mameluckstickning vid poolen. Det gröna garnet passar så fint till den turkosa poolen. Mmmm…Självklart matchar jag stickning och nagellack. Skuggstickning i väntan på hemresanMelonstrumporna blev klara. De ska få ett eget blogginlägg i framtiden.
Det vita fluffet fick snällt stanna kvar i väskan under den trånga charterflygningen. Suck.
Ännu en stekhet dag i konungariket Sverige. Idag struntade jag högaktningsfullt i det och höll mig antingen inne eller i skuggan. Jag börjar bli lite less på värmen. *viskar*
Jag passade på att stöka lite i köket, det blev likör.
Egentligen vet jag väl inte om någon Doktor Westerlund någonsin har gjort rabarberlikör och om hen i sådana fall gjorde som jag har gjort här. Namnet på det här receptet härrör istället från en av ingredienserna. I min likör använde jag:
Ett gäng späda rabarberstjälkar. Enligt recept jag läst på nätet så ska man ta stjälkar med mycket rosa på för att få en mer rosafärgad dryck. Det gjorde inte jag. Det bara blev så.
Sedan kommer vi till den där Dr Westerlund. Dr Westerlunds hälsoblomma är en doftpelargon som sägs vara bra för välmåendet. Den ska tydligen även ge god citrussmak till tex sockerkaka mm. Jag tog så många blad jag vågade utan att blomman skulle bli alldeles naken.
Rabarbern kubbade jag upp i småbitar och petade ner i en flaska med vid öppning tillsammans blombladen. Jisses vad jag pillade och petade och joxade och svor för att få bladen så där fint mot kanterna. Sist hällde jag över en kvarting Kronvodka.
Allt detta gjorde jag i slutet på Maj och flaskan har sedan dess stått bortglömd i skrubben under trappan och gottat till sig. Idag tog jag fram den och silade bort rabarber och blomblad och blandade i socker. Här gäller det att smaka sig fram så att man till sist balanserar på gränsen mellan att den inte smakar för mycket vodka men att den inte heller blir för sötsliskig. För min likör gick den magiska gränsen vid 1,5 dl socker.
Den ser ut som alldeles för svag rabarbersaft men den smakar ljuvligt somrigt. Nästa år blir det större laddning det är ett som är säkert.
Akvarelliga rosor och brodyr, somrigare än så blir det inte.
Tid att skapa 