Blommor · Hemmafix · Odling

Ta skott!

Nej, det här inlägget handlar inte om hur det är att vara fotbollsmålis utan om ett helt annat sorts skott, nämligen blomskott eller sticklingar som det väl egentligen heter. Jag vill minnas att när jag var liten joxades det ganska mycket med blomskott, mamma och mostrarna tog skott av varandras blommor och de första blommorna jag hade när jag flyttade hemifrån hade sitt ursprung i mammas blomkrukor. Men sedan hände något, mitt skottplockande dog ut helt tillsammans med mitt intresse för inomhusväxter. Mamma har dock fortsatt med sin skottförädling, hon driver bla en egen liten plantskola med Svärmors bandrosett som härstammar från krukorna i min mormors trappfönster.

Jag tror det var i våras eller så var det tidigare än så som jag var till blomaffären för att ersätta den blommor som inte klarat vinterns mörker, de hade i ärlighetens namn inte fått någon ärlig chans, min omsorg om dem hade nog inte varit den bästa. Bara Garderobsblomman hade drägliga livsvillkor mest för att den inte kräver någonting. När jag insåg hur dyra gröna krukväxter faktiskt är så började jag fundera på det där med sticklingsförökning. Varför gör man inte det nu för tiden? Det visade sig att man visst gör sånt, det var ju bara jag som inte gjorde det. En snabb koll på Facebook visade att det fanns många grupper där man kan köpa, byta och sälja sticklingar sinsemellan. Jag gick nyligen med i en som heter Säljes/byta köpa frö, sticklingar växter. Där trillar det in nya växter varje dag som man kan köpa för en billig peng plus porto.

Hur gör man då när man ska ta en stickling? Här kan du läsa lite om hur man ska gå till väga.

Ampelliljan gör det väldigt lätt för dig som är på sticklingsjakt. Sticklingarna hänger rätt ut och bara väntar på att bli plockade.

shelby-miller-640800-unsplash.jpg
Ampellilja heter tydligen Spiderplant på engelska. Jag fick gå igenom ganska många läskiga bilder på spindlar innan jag hittade en fin på en Ampellilja på Unsplash. Photo by Shelby Miller on Unsplash
De här skotten har stått i en mygg i köksfönstret väldigt länge. Jag tror bestämt att de förlikat sig med ett liv utan jord runt rötterna. Ampelliljorna hade utvecklat imponerande rötter. Den lila Svallerrevan är en väldigt dekorativ ampelväxt som alldeles nyligen fått sitt nya namn. Det var på tiden, det gamla kändes väldigt omodernt och helt opassande.
I en hängande ljuslykta blandade jag små skott av Ampellilja och Skvallerreva. ”Krukan” är egentligen för liten men det går så länge det går. Sedan får de väl flytta till större.
Jag köpte en fredslilja på Blomsterlandet i veckan. Även om den var ganska liten så hade den många ”tuvor” så den kan man dela till flera krukor.

Nu ska jag jobba mig vidare genom de blommor som faktiskt överlevt sommarens hetta och föröka dem så mycket som det bara går.

Och ett sista tips! Om du är vidskeplig så tacka inte för skotten du får, det ska betyda otur. Vem oturen drabbar (sticklingen? givaren? mottagaren?) har jag dock ingen aning om. Någon har även sagt att skott skall stjälas för att bli riktigt fina blommor.

Skotta lugnt!

Maria

En idiot i köket · Odling · Okategoriserade

En idiot i köket drunknar i gurka

Som jag skev igår så lever vi i ett överflöd av gurka i hushållet. Gurka är en svår grönsak att ha mycket av. Man kan inte frysa in den för att ha till senare, inte koka ihop en sås att ha som bas i olika maträtter som man kan med tomat, inte heller går den att torka. Gurka är väldigt mycket här och nu. Det man kan göra med gurka förutom att ja i en grönsallad är att lägga den längst upp på en limpmacka med ost och det är  förstås inte det sämsta. Det finns dock gränser för hur mycket limpmacka man orkar äta så då får man börja använda sin fantasi och Google.

Förra året var gurkskörden också god men inte i närheten av årets. Då tyckte jag att bostongurka lät som en bra idé. I två timmar satt jag och skar gurka i små små små kuber. Det blev en lite burk mycket välsmakande bostongurka. En riktig skatt för de som konsumerar mycket bostongurka, det gör inte vi. Fortfarande står den lilla burken i kylskåpet med halva innehållet kvar. Så nej, någon sådan finfördelning av gurka kommer inte att ske i år.

Som sagt, jag frågade Google och hittade ett recept som kändes lite nytt och innovativt, gratinerad gurka. Ingredienser inhandlades och receptet var ju så löjligt enkelt så självförtroendet var på topp även hos en köksidiot.

Alltså nej. Gratinerad gurka var inget som kommer att serveras fler gånger i det här hushållet. Delar av hushållet ville inte ens testa. Ugnsvarm gurka var inte jättekul.

Något som jag också odlingslyckats med i år, om än helt oavsiktligt, är krondill. Jag hann helt enkelt inte skörda dillen i tid innan den gick i blom. Ibland blir fel rätt för nu ska dillkronorna få ge smak åt inlagd gurka, massor med inlagd gurka. Och den ska ätas hela vintern på knäckemacka med leverpastej. Omväxling förnöjer.

Jag tar gärna emot gurktips om du råkar sitta på ett höjdarrecept.

Må så gott!

/Maria