Stickning · Virkning

Sticka strumpor

-Åååh, du stickar! Jag skulle så gärna vilja kunna sticka. Jag vill kunna sticka strumpor men det verkar så svårt med hälen och att hålla reda på så många stickor.

Det är faktiskt en kommentar jag hört mer än en gång i olika varianter när jag halat fram stickningen bland folk. Efter senaste gången, förra veckan på nya jobbet, började jag fundera på det där. Vad är det som gör att folk tycker att strumpstickning är som att bestiga Mount Everest eller skriva limmericks på grekiska? Ja, det var ju det där med att sticka hälar och hålla reda på en massa pinnar och maskor. Jag kan inte påstå att mitt sockstickande alltid varit helt problemfritt. Till exempel stickar jag så löst så att jag alltid måste sticka minst en storlek mindre för att de ska passa mig. Och så det där med hälarna, de 15 första strumpparen krävde en del planering eftersom jag var tvungen att se till att jag alltid hade tillräckligt med tid för att hinna sticka HELA hälen i ett svep för att inte tappa bort mig alldeles.

Det finns dock lösningar på både hälproblemet och plockepinnproblemet. För att komma runt hälproblemet kan man helt enkelt sticka strumpor utan häl, typ tubsockor men tjockare. Du hittar en bra beskrivning här. För att undvika ett ofrivilligt parti plockepinn kan man sticka strumpor på rundsticka, sk magic loop. Många stickare föredrar den metoden framför strumpstickor men jag har aldrig riktigt fallit för den, jag fortsätter köra old school med strumpstickor.

Man kan också välja om man vill sticka strumporna från tån och uppåt och avsluta med skaftet eller det mer traditionella sättet att börja högst upp på skaftet och sticka neråt mot tån. Jag tycker att båda metoderna har både för- och nackdelar. Med tå-upp är fördelen att man kan nyttja sina ”garnresurser” helt och hållet. Om man stickar båda strumporna samtidigt (man behöver då dubbla uppsättningar stickor) är det bara att sticka vidare på skaftet tills garnet är slut utan risk för att det är för mycket fot kvar när garnet är slut. Jag tycker dock att det är lite svårare att få till rätt storlek på strumporna med denna metod. Om man stickar strumporna åt andra hållet blir den nämna fördelen en nackdel och nackdelen en fördel. Hmm, gick det där att förstå.

Här kommer ett urval av mina fotvärmande verk:

Tjocksockor stickade i garn som jag färgat själv. Jag ville verkligen utnyttja hela garnnystanen vilket resulterade i riktigt höga skaft och bästa sockorna någonsin. De är perfekta när det är golvdrag som det ju är tex nu när termometern inte orkar kämpa sig högre upp än till -24. grader. Beskrivning på dessa finns här.
Meloninspirerade strumpor stickade från tån och upp. Mönster finns här. Garnet finns här.
Footiesar stickade i lyxigt handfärgat garn. Du kan läsa mer om dessa i ett tidigare inlägg här.
Strumppar stickade av ett nystan färgat med imponerande precision. De blev ju exakt likadana. Garnet hittar du här. De här paret stickades innan jag insåg att jag är en slappstickare. De blev för stora för mig och används nu av den mer storfotade delen av familjen.
Dessa är stickade uppifrån och ner. Även dessa blev för stora för mig men perfekta för Fredriks fötter. Stickade i Järbos garns Mellanraggi.
För ett par somrar sedan hade Järbo garn en knit-a-long under fruntimmersveckan. En mönsterdel per dag och fruntimmer. Dessa är de första och enda strumpor jag stickat med magic loop.
Om det ändå känns helt hopplöst att knäcka sockstickkoden så kan man faktiskt virka sockor. Det var roligt att testa den här beskrivningen och sockorna satt perfekt på mina fötter tills någon råkade köra den ena i tvättmaskinen på 60 grader.

Jag kan också tipsa om Järbo garns sockstickskola som du hittar här.

Sådärja, det var mitt bidrag till att försöka inspirera till mer strump- och sockstickande i världen hoppas du blev sugen på att ge det ett försök.

/Maria

Virkning

Gula tröjan

På Instagram har jag visat någon bild på mitt senaste virkprojekt. Nu är den gula tröjan helt klar och jag är jättenöjd med den. Den blev precis som jag ville ha den.  Det är ju alltid lite osäkert om det man stickar/virkar/syr kommer att passa, speciellt när man inte följer beskrivningar och mönster till punkt och pricka, vilket jag försöker göra men sällan lyckas med. Tröjan är virkad i dubbelt garn av Hobbiis garn Rainbow Cotton 8/4 i färgen Solgul efter mönstret Lacy Sweater av Vicki Brown som jag köpte på Ravelry. Eftersom garnet inte hade rätt virkfasthet så gjorde jag lite justeringar i maskantal mm. Mönstret är på engelska och jag hade inte tålamod nog att reda ut hur mönstret i ärmslut mm skulle göras så jag gjorde bara vanliga stolpar där. Mönstret och diagrammet för spetsvirkningen är lätt att följa för övrigt.

Fina vårdagars virkning i ett garn som sken ikapp med solen. 

IMG_20180626_212535_102.jpg
Tröjan när den är nästan klar. Den var lite bubblig i halsen men det gick till sig när jag blockade den. 

gultröja1
Det är inte precis så att jag älskar att vara på bild. Tog med mig sonen som fotograf och gick ner till älven en myggig kväll för att föreviga mig i nya tröjan. Försökte få hunden att vara på bild med mig men jag stod för nära vattnet så hon ville inte komma till mig.

gultröja2
Till slut kom hon till mig men villa vara nära nära.

Att virka tar verkligen betydligt längre tid än att sticka och man måste hela tiden hålla ögonen på vad man gör. Jag är som sagt nöjd med tröjan men kommer nog inte att virka något så här stort inom den närmsta framtiden.

/Maria