Då var första riktiga stughelgen avklarad. Eftersom stugan inte är så välisolerad och bara har sommarvatten så måste vi varje vår tålmodigt vänta tills kung Bore släpper sitt grepp om vårt lilla paradis. I år tycks han ha nupit åt extra hårt för det är fortfarande lite snö kvar och minusgrader på nätterna. Denna första stughelg var verkligen upp som en sol och ner som en hagelskur. Lördagen bjöd på strålade väder och vi hann göra en massa bra saker, bland annat i växthuset. När jag vaknade i morse var väderleken en helt annan. Snöflingor dalade över nejden och det var bara 14 grader inne stugan, ett klassiskt bakslag med andra ord. Stugvärmen fixades lätt med en massa ved och ännu mera kaffe. När vi senare på dagen var och fixade med båten kom en hagelskur som gjorde att vi blev blöta och genomfrusna in i märgen. Behöver jag ens säga att det slutade tokhagla precis när vi var klara och huttrande sökte värme i stugan.
En sak som jag fixade med i växthuset var att tillverka sådana där fiffiga potatishinkar som man kan skörda potatis ifrån utan att behöva riva upp hela plantan. De finns ju att köpa lite här och där och är väl egentligen inte jättedyra men nu ville jag göra själv. De är ju perfekta om man vill ha extra tidig potatis eller vill odla lite pären på balkongen eller uteplatsen. Hinkarna har jag köpt på Blomsterlandet, de säljer (åtminstone här i Luleå, jag vet inte hur det är på andra ställen) hinkarna som de får snittblommorna i för 5 kr/styck eller 3 för 10 kr och man swishar pengarna till organisationen Vildakidz. Till en potatishink går det två hinkar.
Hinkarna är inte så kraftiga så de går bra att skära i.
Jag använde en sådan här att göra hål i botten och skära ut tre ”fönster” i den ena hinken.
Inte jätterakt men det är bara potatisarna som kommer att se det och jag tror ärligt talat inte att de bryr sig.
Ungefär något sånt!
Tre potatishinkar för 20 kronor, inte illa. Jag lade några stenar i botten på de hela hinkarna som distanser och sedan i med de skurna hinkarna.
Tre potatisar har legat och grott på lite jord med ett något varierat resultat.
Sedan var det bara det roliga kvar, lite jord i botten på hinkarna, ner med potatisarna och fyll på med jord precis så det täcker groddarna. När blasten börjar växa fyller man på med mer jord tills hinken är full och sedan är det bara att vänta på att potäterna ska växa till sig. När man skördar lyfter man upp den inre hinken och plockar ut de potatisar man för tillfället behöver sedan får resten växa vidare.
Annars då, jo tackar som frågar. I veckan kom ett broderikit från The Folklore Company som jag beställt. Det ska bli en tavla till sovrummet i stugan. Att brodera tar en evinnerlig tid och man glömmer tid och rum när man koncentrerar sig på att räkna rutor på mönstret och i väven. Tidigare i veckan satt jag i tre timmar utan att ens tänka på att tiden gick, plötsligt var det mörkt ute och även ögonen började gå i kors.
Vi ses!
/Maria
Jag och Fredrik är sannerligen inga hemmafixare. Vi gillar ju så klart resultatet av en omtapetsering eller en uppmålad färgpyts men det är vägen till att allt är klart som är så motig. Sedan vi köpte stugan har vårt radhus fått minimalt med kärlek, vi är ju i stugan och överöser den med kärlek i form av färg, tapeter, spik och bräder varje ledig stund. På vintern när vi väl är hemmavid mer finns inte ork och inspiration när mörkret ligger som ett lock över vår del av världen så stor del av dygnet och på helgerna vill man ju göra annat som allt som oftast innefattar kaffe och något slags bakverk.
Tid att skapa 