Stickning · Virkning

Sticka strumpor

-Åååh, du stickar! Jag skulle så gärna vilja kunna sticka. Jag vill kunna sticka strumpor men det verkar så svårt med hälen och att hålla reda på så många stickor.

Det är faktiskt en kommentar jag hört mer än en gång i olika varianter när jag halat fram stickningen bland folk. Efter senaste gången, förra veckan på nya jobbet, började jag fundera på det där. Vad är det som gör att folk tycker att strumpstickning är som att bestiga Mount Everest eller skriva limmericks på grekiska? Ja, det var ju det där med att sticka hälar och hålla reda på en massa pinnar och maskor. Jag kan inte påstå att mitt sockstickande alltid varit helt problemfritt. Till exempel stickar jag så löst så att jag alltid måste sticka minst en storlek mindre för att de ska passa mig. Och så det där med hälarna, de 15 första strumpparen krävde en del planering eftersom jag var tvungen att se till att jag alltid hade tillräckligt med tid för att hinna sticka HELA hälen i ett svep för att inte tappa bort mig alldeles.

Det finns dock lösningar på både hälproblemet och plockepinnproblemet. För att komma runt hälproblemet kan man helt enkelt sticka strumpor utan häl, typ tubsockor men tjockare. Du hittar en bra beskrivning här. För att undvika ett ofrivilligt parti plockepinn kan man sticka strumpor på rundsticka, sk magic loop. Många stickare föredrar den metoden framför strumpstickor men jag har aldrig riktigt fallit för den, jag fortsätter köra old school med strumpstickor.

Man kan också välja om man vill sticka strumporna från tån och uppåt och avsluta med skaftet eller det mer traditionella sättet att börja högst upp på skaftet och sticka neråt mot tån. Jag tycker att båda metoderna har både för- och nackdelar. Med tå-upp är fördelen att man kan nyttja sina ”garnresurser” helt och hållet. Om man stickar båda strumporna samtidigt (man behöver då dubbla uppsättningar stickor) är det bara att sticka vidare på skaftet tills garnet är slut utan risk för att det är för mycket fot kvar när garnet är slut. Jag tycker dock att det är lite svårare att få till rätt storlek på strumporna med denna metod. Om man stickar strumporna åt andra hållet blir den nämna fördelen en nackdel och nackdelen en fördel. Hmm, gick det där att förstå.

Här kommer ett urval av mina fotvärmande verk:

Tjocksockor stickade i garn som jag färgat själv. Jag ville verkligen utnyttja hela garnnystanen vilket resulterade i riktigt höga skaft och bästa sockorna någonsin. De är perfekta när det är golvdrag som det ju är tex nu när termometern inte orkar kämpa sig högre upp än till -24. grader. Beskrivning på dessa finns här.
Meloninspirerade strumpor stickade från tån och upp. Mönster finns här. Garnet finns här.
Footiesar stickade i lyxigt handfärgat garn. Du kan läsa mer om dessa i ett tidigare inlägg här.
Strumppar stickade av ett nystan färgat med imponerande precision. De blev ju exakt likadana. Garnet hittar du här. De här paret stickades innan jag insåg att jag är en slappstickare. De blev för stora för mig och används nu av den mer storfotade delen av familjen.
Dessa är stickade uppifrån och ner. Även dessa blev för stora för mig men perfekta för Fredriks fötter. Stickade i Järbos garns Mellanraggi.
För ett par somrar sedan hade Järbo garn en knit-a-long under fruntimmersveckan. En mönsterdel per dag och fruntimmer. Dessa är de första och enda strumpor jag stickat med magic loop.
Om det ändå känns helt hopplöst att knäcka sockstickkoden så kan man faktiskt virka sockor. Det var roligt att testa den här beskrivningen och sockorna satt perfekt på mina fötter tills någon råkade köra den ena i tvättmaskinen på 60 grader.

Jag kan också tipsa om Järbo garns sockstickskola som du hittar här.

Sådärja, det var mitt bidrag till att försöka inspirera till mer strump- och sockstickande i världen hoppas du blev sugen på att ge det ett försök.

/Maria

Okategoriserade · Stickning · Stugan · Ull

Adlibrisgarntröjan

Adlibrisgarntröjan, adlibrisgarntröjan, säg det fort så många gånger du kan.

Du som hängt med ett tag här på bloggen kanske kommer ihåg garnet jag köpte till en tröja under mina nattliga garnshoppingseskapader på nätet. En natt för snart ett år sedan gav jag mig själv utmaningen att hitta ett så billigt ullgarn som möjligt till en tröja. Valet föll på ett sockgarn från Adlibris. Du kan läsa mer om det här.

Under våren stickade jag på som bara den tills jag blev rent tokless på att sticka mosstickning, det är ju ett så bakvänt sticksätt, man måste ställa om sig i huvudet och tänka helt tvärtom mot för hur man tänker när man stickar resårstickning och det känns som att man gör fel hela tiden. Efter att stickningen fått ligga till sig under sommaren tog jag tag i uppgiften igen och stickade klart alla delarna. Då stötte jag på nästa stora utmaning, att sy ihop alla delar till en hel tröja. Hujedamig så tråkigt och hur gör man för att det ska bli snyggt? Jag fick googla för att lära mig den konsten.

Tröjan har varit klar ett bra tag och jag har hunnit använda den på jobbet några gånger. Den passar som den ska, jag gillar färgen och den är varm och ostickig. Jag är nästan helt nöjd med den. Det enda lilla jag skulle kunna klaga på är att det inte var någon smart idé att sticka 3/4-ärmar på en ylletröja. Själva vitsen med att sticka en ylletröja är ju att den ska vara varm, då är det ju synd att exkludera sina underarmar från det varma och mysiga. Jag frös som attan om underarmarna när vi fotade tröjan i stugan under den gångna helgen.

Nu återstår att se hur garnet håller formen och hur det noppar sig mm.

Tur att jag lilla Gunvor att värma mig på när jag nu stickat en tröja med för korta ärmar.
Stugan 12/1 2019. Inte så mycket snö ännu. Januarisolen får kämpa för att nå över berget och trätopparna på andra sidan älven. -2 grader ute men -6 grader i stugan. Än får vi vänta på den första riktiga stughelgen ett tag.

Ha en fin vecka!

/Maria

Stickning

Lilla My i egen hög person

Lilla My-vantarna som jag började med i höstas har legat färdiga ett tag nu. Jaa, till och med färdiga på riktigt med alla trådar fästa, tvättade och blockade. De gånger tanken på att jag ska fota dem för att visa här har dykt upp har dock inte sammanfallit med att det råkar var bra fotoljus ute, inte förrän idag. (Den här årstiden är verkligen rena plågan om man vill ta bra bilder i dagsljus, är man dessutom en medioker hobbyfotograf med heltidsjobb så måste man i princip ta semester för att pricka in rätta ljuset under dagens få ljusa timmar. Vilken tur då att jag har semester idag så att det äntligen blev av.) Jag har skrivit om de här vantarna tidigare här.

Nåja, här är de iallafall, Lilla My-vantarna:

Så här blev de till slut. Jag stickade mina i ett tunt sockgarn, Fabel från Garnstudio om jag inte minns alldeles galet i mellagrått, vitt och cerise. Tanken var att de skulle vara gråa med möster i cerise men när jag stickat första mudden insåg jag att det skulle vara slöseri med tid eftersom kontrasten mellan garnfärgerna var för liten och motivet skulle synas så dåligt. Jag valde att fortsätta med vitt men var för lat för att börja om helt från början, därför fick mönstret olika färger. En effekt av att jag valde ljust mönster på mörk botten istället för tvärtom är att det ser ut som att Lilla My tittar år andra hållet och kanske ser hon lite mer illmarig ut jämfört med mönstret, men det har ju mindre betydelse.
Eftersom det inte finns någon beskrivning till vantarna utan bara ett mönsterdiagram (Sök på Pinterest) så får man hitta på lite själv. Jag valde att börja mudden med att sticka ett varv avigt, 2 varv rät och ett varv avigt innan jag började med mönsterstickningen, sedan lade jag in ett avigt varv mellan de vertikala strecken och hjärtana också. Vad man tycker denna lilla designutflykt kan man ju analysera om man inte har viktigare saker för sig.
Egentligen tycker jag inte om att sticka så här flippade mönster med en massa flotteringar på insidan som kräver en massa bindande av trådar, har inte kommit på hur jag ska göra det på ett smidigt sätt ännu utan för många svordomar.
Enligt mönstret ska det var hjärtan på tummen också men jag var så urbota less på att sticka dessa hjärtan efter att ha stickat en miljon av dem så jag gjorde tummen randig istället, det funkar det också.

Sådärja, nu är de fotade och dokumenterade så nu kan jag äntligen börja använda dem. Jag är ändå vansinnigt nöjd med dem måste jag erkänna.

God fortsättning på 2019!

/Maria

Stickning

Knit-along, knit-alängre

Imorgon kör Järbo garn igång en knit-along igen. (Nej, jag är inte klar med min Riddari än, tackar som frågar.) Den här gången är det en mysteriestickning, man vet alltså inte hur resultatet blir mer än att det är en vante man stickar, mönstret kommer lite i taget med några dagars mellanrum. Man behöver inte vänta särskilt länge för att stilla sin nyfikenhet den här gången, alla ledtrådar kommer under den kommande veckan. Är du flitig med stickningen och kanske hoppar över lite knäckkokning och julstädning så kan du istället gå på julotta i ett par alldeles nya fina vantar. Det handlar bara om att ha koll på sina prioriteringar.

Jag har valt att sticka mina julvantar i ljusgrått med vitt och cerise som mönsterfärger.

Jag stickar mina i det rekommenderade garnet Lettlopi. Jag gillar det garnet, det känns varmt och rustikt och är alldeles lagom stickigt. Och så har det ett trevligt överkomligt pris också.

Nu är det bara att vänta tills första delen av beskrivningen kommer imorgon. Spännande!

/Maria

Stickning

Sjalen den gröna

Som jag skev tidigare i veckan så fick jag ett infall förra helgen och började sticka på en ny sjal trots att jag var fast besluten att sticka färdigt både det ena och det andra så att jag någon gång får börja med nästa stora stickprojekt. Jag tog helt enkelt en liten avstickare till yllespetssjalarnas förlovade land.

20180902_163631.jpg

Mönstret som jag stickar efter är mönstret Daga som finns på på svenska på Ravelry för 50 kronor. Det är ett enkelt spetsmönster, bra om man aldrig stickats spets förut. Eftersom man stickar samma 8 varv hela tiden så lär man sig mönsterrapporten utantill väldigt fort och slipper tjorva med att kolla mönstret hela tiden. Stickningen ser lite bubblig ut till en början men när man stickat klart, tvättat och sträckt sjalen kommer mönstret till sin fulla rätt.

Glad stickning!

/Maria

Hemmafix · Livet · Loppisfynd · Okategoriserade · Stickning

Den här veckan var inget vidare, jag vill ha en ny

Som jag skrev tidigare har den här veckan varit lite svårsmält. Det var som att vardagen som tidigare stått borta vid brevlådan vid vårt uteförråd och vinkat lite försynt för att göra oss påminda om sin existens plötsligt bestämde sig för att nu får det baske mig vara nog med daltandet, tog tre långa kliv fram till vår ytterdörr, slet upp den och satte sig på den fjärde stolen vid vårt matbord, slog näven i bordet och sa att nu ska ni får ena riktiga vardagsbekymmer att bita i, era jäkla slackers. Det har varit en del att tänka och hitta lösningar till. Jag har inte mäktat med att blogga i den utsträckning som jag brukar och vill. Vilken tur då att den börjar en ny vecka imorgon. En vecka som med all säkerhet blir mycket bättre. Lite har jag ändå orkat pyssla med, det är ju i motlut det är så viktigt att ta sig tid att sitta en stund med något pyssel och skingra tankarna och det är ju ofta då man kommer på en bra lösning.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så längtar jag till att få börja sticka på en islandsklänning, jag skulle bara sticka färdigt en del halvfärdiga grejer först. Därför tänkte jag att det var en bra idé att börja på ännu en stickning, jag har så taskig impulskontroll, kan inte hejda mig när jag kommer på att jag vill göra något. Vi åkte till IKEA i lördags, eftersom det är 14 mil till närmsta butik så får man ju rätt mycket sticktid på vägen dit och hem om man inte kör bil. Av någon anledning tyckte jag att spetsstickning var en bra idé när man ska sticka i bil så jag körde igång en spetssjalsstickning i det gröna garn som blev över från mameluckerna

20180902_182201.jpg
IKEA är ett kapitel för sig. Jag tycker inte om att vara där. Jag avskyr att ledas runt som en skock kreatur längs en av någon i team Kamprad bestämd bana efter upplysta pilar på golvet. Jag har provat gå i motsatt riktning, har aldrig känt mig så hatat av så många. Nåja, finna sig i att fösas runt efter en snitslad bana är priset man för betala för att kunna köpa saker man behöver och visste att man behöver, saker man inte visste att man behöver förrän man såg det på IKEA och saker man tror att man behöver när man är på IKEA men inser att man inte alls behöver så fort man lämnat Haparanda kommun. En sak som jag visste att vi behöver var ett överdrag till fåtöljen Tullsta. Jag köpte en begagnad fåtölj på återvinningsmarknaden för en tjuga för ett tag sedan. Den var röd och solblekt men i gott skick annars. Med det nya överdraget för 500 pix blev den som ny och jag blev nöjd.

 

Jag brukar alltid belöna mig med en liten runda inne på Iittala outlet efter att ha föst runt mig själv och familjen på IKEA. Oftast köper jag en ny Muminmugg till min lilla samling. Den här gången blev det den här:muminmugg

Och två sådana här assietter, kunde inte motstå dem när den nu var på rea och allt.

kulinara1

Nu är det bara att gå och lägga sig: Imorgon börjar en ny vecka. Hurra!

/Maria

 

 

Stickning · Ull

Hej hopp!

Det blev ett litet ofrivilligt blogguppehåll här i bloggen. Det har varit lite körigt i det verkliga livet, jag har jobbat över en hel del i början på veckan och så har det varit mycket att tänka på på hemmaplan.

Idag när jag var hem på lunchen (jag har exakt 297 meter till jobbet så jag går alltid hem för en hundpromenad och eventuellt en liten kopp kaffe på luncherna) hann jag ta tre minuter till att söka lite på Pinterest  efter något bra mönster till en islandströja. Jag hade en plan och köpte garn till en för ett par veckor sedan (hejdå köpstopp) men sedan kändes inte det valda mönstret så bra så jag började leta efter något annat. Idag hittade jag alltså det perfekta mönstret på nästa stickprojekt (gud vad jag har svårt för ordet projekt men jag kan inte komma på något annat passande), jag ska ju såklart sticka en klänning!

De garner jag köpte var Lett -Lopi i en nästansvart nyans och två olika gröna nyanser till mönsterfärger. 

 

stickadklänning
Kolla va snygg! Mönstret kostar runt 60-lappen på Ravelry.

Nu vill jag bara sticka färdigt alla halvfärdiga stickningar så jag får börja på denna skönhet.

Må gott!

/Maria