I fredags så fort den arbetande delen av familjen jobbat klart (Oskar jobbade sin sista dag som flygsimulatorinstruktör på F21:s flygmuseum, hans tre veckor där har gått rasande fort) åkte vi till stugan. Mest av allt tog vi det väldigt lugnt hela helgen men ibland måste man ge sig den på att göra lite nyttigheter för att föra moderniseringen av stugan aldrig så sakta framåt, så det blev några spikar spikade. Allra mest tid spenderade jag dock i lillstugan med mina två stora plastlådor fyllda med ull i olika färger. Det är så härligt att pyssla när man kommer in i ett riktigt flow. Tiden går som vanligt i övriga världen men inne i lillstugan stod tiden stilla och det enda som betydde något var filtnålens pickande i ullen. Som jag njöt!
Jag började lördagsmorgonen med att fundera på vad jag skulle tova. Jag ville testa att tova text men det stod helt stilla i huvudet på mig. Kanske var det humlornas surr i bi-restaurangen utanför fönstret som gjorde att jag kom in på den här sången, vaggvisan från Bullerbyn. Det måste vara väldigt längesedan jag hörde den för senast jag såg Alla vi barn i Bullerbyn var nog för si sådär 25 år sedan när mina systerdöttrar var små.







Nu behöver jag klura ut en fin och fungerande upphängningsanordning till tjaa, vad ska man kalla den? tavlan? bonaden?
Hoppas du blir sugen på att prova för nåltovning är verkligen jätteroligt och hyfsat lätt att få snyggt.
/Maria