Ibland vaknar jag mitt i natten och kan inte somna om. Tack och lov så händer det inte så ofta nu för tiden för jag har fått för mig att det är en bra idé att beställa grejer på nätet under dessa nattliga vakentimmar. Jag ligger i sängen och skannar igenom nätet på saker jag tycker mig behöva. Det har faktiskt hänt att jag helt glömt bort inköp tills en påminnelse i form av en orderbekräftelse dykt upp i e-posten morgonen efter. En gång lyckades jag hejda mig precis innan jag klickade iväg en order på en ny ytterdörr till stugan, det kunde ju faktiskt vara en bra idé att låta Fredrik vara med på ett hörn och tycka till om ett så stort inköp.
Iallafall, för ett par veckor sedan vaknade jag mitt i natten igen och började kika runt på stickmönster på nätet. Inte för att jag behövde något nytt stickprojekt, jag har å så många halvfärdiga i stickkorgen redan. Men det var som sagt mitt i natten och ett garninköp till en tröja kändes helt i sin ordning. Jag hittade beskrivning på en finfin tröja på Järbos hemsida som jag blev sugen på, det var ju så längesen jag stickade en tröja åt mig själv.

Sedan började det roliga, att hitta ett passande garn. Det är lite av ett detektivarbete att hitta det rätta garnet om man inte vill ha det som rekommenderas i beskrivningen. Det ska bli rätt material (ull, alltid ull om jag får bestämma), grovlek, färg och pris. Det var i detta letande en tanke dök upp, hur billig kan en tröja egentligen bli i garnkostnad räknat? Stickning är en materialsport och garn till en tröja kan bli nästan hur dyrt som helst. I stickgrupper på Facebook blir det med jämna mellanrum ett jäkla hallå runt användandet av akrylgarn och garn som är ”för” billigt som tex Adlibris eget garn. Jag kan förstå kritiken för akrylgarn är gjort av plast och inte särskilt snällt mot miljön och det är tråkigt att garnaffär efter garnaffär tvingas stänga trots att stickning och andra garnhantverkstekniker blir allt mer populära för att folk väljer att handla sitt garn billigare från en bokhandel på nätet istället. Frågan hur djur och människor behandlas i produktionen av billigt garn dyker också alltid upp. Sanningen att säga så vet vi ju oftast inte hur det står till med djurhållning och arbetsförhållandena kring de dyrare garnerna heller. Men, om man har dåligt med pengar, ska man inte kunna sticka då? Jag menar inte att ett sätt att tänka är rätt och det andra är fel men var och en måste få göra sina egna val utan att någon annan anser sig äga rätten att döma en i sociala medier. Själv är jag inte särskilt konsekvent åt något håll heller, ibland blir det ett lyxigt handfärgat garn från Uruguay där garnfärgaren själv skrivit på etiketten med kulspetspenna, ibland blir det ett billigare med betydligt anonymare ursprung.
Jag bestämde mig alltså för att se hur billigt jag kunde få garnet till den tänkta tröjan. Akrylgarn gick bort direkt för att jag blir så svettig av det både när jag stickar med det och sedan har det på mig. Ullgarn var vad jag var ute efter. Jag började leta hos de stora producenterna men hamnade tillslut på Adlibris. Där hittade jag det jag sökte, deras garn Socki plus var precis passande för min tröja och billigt blev det. Om jag hade ro att vänta på en lite längre leveranstid (och det hade jag ju, utan stickning var jag ju inte) så blev frakten gratis och kostnaden för garnet till tröjan landade på 184 kronor.

Nu har garnet kommit, jag har börjat sticka, rivit upp (jag stickar alltid för löst, att jag inte lär mig) och stickat lite igen.
Fortsättning följer…
/Maria
2 kommentarer på “Stickning – en materialsport”