Livet · Odling

När odlingslust blir odlingsstress

DSC_0027
Medan snöhögen bakom vardagsrumsfönstret fortfarande mäter gott och väl 1,5 meter börjar paprikaplantan bilda små knoppar. Det som händer när man sått ett frö är ren och skär magi.

Som jag säkert skrivit många gånger tidigare här i bloggen så händer det något någonstans i min lekamen så fort de sista fyrverkerierna brunnit ut på nyårsnatten (okej, det var väl kanske lite tillspetsat, så exakt funkar inte min inre klocka). Lusten att slänga ut julen fort som attan, fylla hemmet med tulpaner, ta fram utemöblerna för att sitta vrida näsan mot vårsolen med en kaffekopp i handen (gärna i stugan) och pilla med frön och jord slår till med full kraft. Man blir lika besviken varje år, en mörk  och evighetslång januari med massor med minusgrader och snöstormar som avlöser varandra ska först passera, sedan kommer en något kortare februari men inte fullt lika många minusgrader och snöstormar och kanske kanske börjar man märka av att dagarna blir något ljusare men det är fortfarande bister vinter. Därefter kommer mars, och man kan någon gång under denna månad känna av att det nog kan tänkas bli vår i år också, tecken i naturen tyder på det iallafall. Jag har försökt tygla min alltmer eskalerande odlingslust med att peta ner lite fröer av paprika och chili i januari och kanske något för tidigt sått  lite olika tomatsorter i februari. Dessutom gjorde jag ju en vintersådd enligt konstens alla regler efter att ha lyssnat på Sara Bäckmo . (Kan från mitt växthus i stugan rapportera att det i helgen inte syntes minsta lilla livstecken i dessa odlingar men jag misströstar inte jag ska nog lyckas dra upp mer spenat än vad min familj tycker är nödvändigt.) Så kommer mars och jissses! Det något slöa och lustfyllda pillande med fröer förvandlas till ett hysteriskt odlande. Vad ska jag så? Hur ska jag hinna få ner allt i jorden innan det är för sent? Sommaren är ju så kort här i norr! Räcker det med en halv miljard purjolökar eller ska jag så en miljon till? Kommer familjen att tycka lika illa om mangold i år som förra året eller ska jag chansa och så det i år igen? Och svartrot, hur har jag klarat mig utan svartrot hela livet? Och vem sjutton har sått så förbenat mycket tomat? Tomaterna måste få större krukor men var ska jag ställa alla tomatkrukor? Fönsterbrädan i vardagsrummet fylls på med allehanda grödor medan jag fortsätter odla, vattna och kruka om som en tok. Odlingslusten har förvandlats till odlingsstress. Emellanåt måste jag hejda mig, titta på mitt beteende med nyktra ögon och intala mig att allt inte måste förodlas, det kommer att bli en bra odlingssommar ändå. Det går att köpa färdiga plantor om man skulle missa att förså något. Ta det lugnt, det kommer att bli bra. Det blir det alltid…

Men vore det inte trevligt med egen färskpotatis till midsommar? Var har jag mörka hinkar? Om jag ställer dem bakom fåtöljen så kanske man inte snubblar över dem, det handlar ju bara om ett par månader innan de kan flytta ut, det är väl inte så farligt…

/Maria

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s