Förra helgen var jag ut på rallarrosängen och röjde runt. Det skulle göras både saft och te av den vackra Rallarrosen. Och vilken rikedom som stod och vajade där på den gamla fotbollsplanen bakom vår stuga, hur mycket som helst och jag blir alldeles galen av ha-begär.
Jag rafsade åt mig en helt gäng med ståtliga blommor och satte igång produktionen av saften som sägs vara gudomligt god. Här är receptet jag använde.
Några dagar senare när vi var en sväng till stugan så var det dags att avnjuta resultatet av mina ansträngningar. Fredrik tog upp grytan ur ”drickhålet” (vi har en lucka i stuggolvet där man kan förvara saker som behövs hållas svalt te x drickor men även saft under produktion, det är inte så stort så man kan gå ner i det och man måste ha rätt långa armar för att nå det som står på hålets botten. Det är alltid runt 10 grader där nere). När ha lyfter på locket utbrister han ”har du gjort sprit IGEN?” Och det doftade sannerligen alkohol, blommor och alkohol. På något sätt hade jag fått hela saftkoket att börja jäsa när det skulle stå och dra. Om jag rannsakar mitt tillvägagångssätt vid saftproduktionen så kan jag nog minnas att saftgrytan stod framme ganska länge för att svalna innan jag satte ner den i ”drickhålet” och det var ju ganska varmt då.
Jag ska absolut göra ett nytt försök med denna saft men det får bli nästa år. Då ska jag för säkerhetsskull vänta med att blanda ner sockret tills saften är silad och ska hällas upp på flaska.
/Maria
En kommentar på “En idiot i köket råkar göra vin”