Läste förra helgen i en av lokaltidningarna att en främlingsfientlig organisation (vägrar skriva ut deras namn, de ska inte hitta till min blogg genom att googla sig själv) ska utföra någon slags manifestation i Boden på 1 maj. I lilla Boden som är vår andra hemkommun eftersom det är där vi har vår älskade lilla stuga. Det gör så ont i hjärtat att hatet tar sig in och förpestar tillvaron för folket i Boden men även i resten av Sverige och världen. Äckligt!
På jobbet är skolans värdegrund ständigt aktuell. Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra minst 7 gånger i minuten. Vi måste lära oss att respektera andra människors olikheter och acceptera att alla får vara precis den de är. Det är så viktigt, rent av livsviktig. Ett tankesätt som måste följa med varje litet barn genom hela livet för att det inte ska barka helt åt fanders. Då blir man så ledsen och rädd när man ser vuxna människor samlas i horder och manifestera det rakt motsatta. Vuxna människor som valt hatet.
Min ilska över det som planeras gjorde att jag började fila på ett mönster till ett korsstygnsbroderi, ett väldigt litet bidrag till kampen mot hatet. Texten ”Alla människors lika värde” beskriver att alla människor är lika mycket värda oavsett… allt. Det kan väl ändå inte vara så svårt att förstå?
Jag hade god lust att klämma in en svordom i broderiet men förutom att att prata, prata, prata om hur man ska vara mot varandra hela dagarna så tjatar, tjatar, tjatar jag om att man inte ska svära så jag lever som jag lär och låter bli.
Jag har inte hunnit brodera någon tavla själv ännu men den finns högt uppe på min pyssel-att-göra-lista.
Här har du mönstret som PDF:
Bara att skriva ut och börja sy.
/Maria
Tid att skapa 
En kommentar på “Hur svårt kan det vara?”